Rättegången börjar

Fredag, tisdag och onsdag kommer det att vara rättegång. Jag fick veta detta i onsdags och har sedan dess suttit och läst makens förhör för att vara förberedd på vad som kommer att presenteras från hans sida. Han nekar till alla anklagelser. Han hävdar att jag är svårt psykiskt sjuk, har gjort illa mig själv, behöver vård och borde inte alls ha hand om lilleman. Det är tröttsamt att läsa dessa lögner. Jag håller tummarna för att de inte kommer gå hem hos domaren.

Jag kommer att möta maken för första gången på nästan 6 veckor öga mot öga imorgon. Det känns olustigt. Jag försöker föreställa mig hur det kommer att bli men jag lyckas inte. Jag försöker prata med vänner för att på så vis bearbeta händelseförloppet. Jag vet ännu inte om det fungerat. Det är skönt att det hela ändå gått så snabbt. Jag vet ju att det aldrig kommer att kännas bra med rättegången.

Min kära syster kommer att vara barnvakt för lilleman under rättegången. Skönt att inte ha honom där. Det är inte en hälsosam miljö för en liten bebis. Dessutom ska han iväg på äventyr och uppdrag med sin moster.

Nu får jag nog samla krafter inför imorgon. Jag har inte hunnit läsa klart hela förhöret så jag får gå tillbaka till advokaten och göra det på morgonen innan rättegången startar. Stressigt. Jag hinner knappt tänka.

Klart slut!