Den här artikeln på aftonbladet var riktigt mysig. Det känns så bra att läsa om andra psykon och hur väl de hanterar en dom från en vårdnadstvist :P.
Klart slut!
tisdag 12 april 2011
måndag 11 april 2011
Ovanligt glad
Idag är jag ovanligt glad. Kanske är det våren som äntligen tittar fram bakom snödrivan. Helt säkert är en av anledningarna till att jag är så där ovanligt glad att jag har en underbar sambo att dela mitt liv med. Jag blir så glad när jag tänker på honom.
Det blir en bra vår det här året :D.
Klart slut!
Det blir en bra vår det här året :D.
Klart slut!
Inga vattkoppor ännu
Vi är inne på dag 17 och Lilleman visar inga tecken på att han tänker få vattkoppar. En besviken mamma stirrar sig blind på ett sår i hårbotten och ett sår på vardera ovansidan av handen. Lilleman är precis som vanligt, han kliar sig inte och det är minst lika sannolikt att såren har uppkommit under vild lek med hundarna. Eller storebror, eller leksakerna i Lillemans rum. Jag avvaktar i hopp om att det kommer prickar på den lille herrn. Det är ju trots allt 4 dagar kvar på förväntad inkubationstid så än är inte hoppet ute ;).
Jag har nu pratat med min advokat. Det känns mycket bättre inför vårdnadstvisten. Jag känner mig mer förberedd på vad som ska ske och för övrigt fick jag veta från Västerviks anstalt - där exet sitter just nu - att exet inte kommer vara i lokalen. Han kommer bara vara med via videokonferens. Skönt! Då slipper jag mycket av hans teater. Det blir lite svårare att försöka komma åt mig och visa upp den där förlåtande minen och de ledsna ögonen. Jag är ju en så dålig mamma till Lilleman och det är ju inte mer än rätt att Lilleman får träffa sin pappa. Som jag ser det så träffar Lilleman sin pappa redan. Varje dag träffas de. De har jättebra kontakt. Pappan är helt underbar med Lilleman och Lilleman tycker om sin pappa. Det är bara inte Lillemans biologiska pappa. Men det där skulle aldrig exet förstå eller acceptera - det hade ju inte gagnat honom :P.
Klart slut!
Jag har nu pratat med min advokat. Det känns mycket bättre inför vårdnadstvisten. Jag känner mig mer förberedd på vad som ska ske och för övrigt fick jag veta från Västerviks anstalt - där exet sitter just nu - att exet inte kommer vara i lokalen. Han kommer bara vara med via videokonferens. Skönt! Då slipper jag mycket av hans teater. Det blir lite svårare att försöka komma åt mig och visa upp den där förlåtande minen och de ledsna ögonen. Jag är ju en så dålig mamma till Lilleman och det är ju inte mer än rätt att Lilleman får träffa sin pappa. Som jag ser det så träffar Lilleman sin pappa redan. Varje dag träffas de. De har jättebra kontakt. Pappan är helt underbar med Lilleman och Lilleman tycker om sin pappa. Det är bara inte Lillemans biologiska pappa. Men det där skulle aldrig exet förstå eller acceptera - det hade ju inte gagnat honom :P.
Klart slut!
tisdag 5 april 2011
Trött
Jag har varit jättetrött i flera dagar nu. Överkänslig på allt, gråter för minsta lilla, känner mig orättvist behandlad jämt och ständigt. Det känns inte heller som att det hjälper att sova. Jag sover då jag ska på kvällen men ändå orkar jag inte gå upp på morgonen. Sedan är jag trött hela dagen och känner mig misslyckad.
Denna och nästa vecka kommer vara jobbiga. Jag trodde lite enfaldigt att det inte skulle påverka mig så mycket men det var ju helt fel. Jag är mycket påverkad och orolig inför rättegången den 15:e april. Jag ska träffa min advokat på torsdag denna vecka så då får jag kanske en bättre bild av det hela. Jag vet att jag är orolig för att de ska döma delad vårdnad. Jag är till och med orolig för att det ska bli umgängesrätt för exets del. Jag vill inte ha honom i närheten av lilleman. Den människan är inte klok i huvudet och borde aldrig mer få vistas bland folk. Att återanpassa honom till samhället är slöseri med resurser. Problemet är att exet är listig och smart så han kan lura de flesta att allt är bra och att han har bättrat sig. Jag vet att om han får umgås med lilleman så är det en fara för lillemans psykiska, och säkerligen fysiska, hälsa.
Det känns inte heller bra att jag kommer att möta exet öga mot öga igen. Det var ett tag sedan och förra gången skämdes jag så mycket över att jag stannat med honom så länge. Jag tyckte att det var så tydligt när han höll på med sina manipulationstrick. Varför såg jag det inte på samma sätt tidigare? Men egentligen vet jag. Jag tycker bara att det är jobbigt att det behövde ta mig så lång tid att inse. Jag undrar vad han kommer att försöka lyfta för fel hos mig och min familj nu? Undrar om han innerst inne vet att han har gjort fel och att detta bara är en charader för att få sin vilja igenom eller är det kanske så att han är så sjuk att han tror på sina egna lögner. Jag undrar alltid över det. Hur störd är han egentligen?
Jag hoppas att dessa veckor snart är över så att jag kan börja slappna av igen. Just nu är det bara väldigt jobbigt.
Klart slut!
Denna och nästa vecka kommer vara jobbiga. Jag trodde lite enfaldigt att det inte skulle påverka mig så mycket men det var ju helt fel. Jag är mycket påverkad och orolig inför rättegången den 15:e april. Jag ska träffa min advokat på torsdag denna vecka så då får jag kanske en bättre bild av det hela. Jag vet att jag är orolig för att de ska döma delad vårdnad. Jag är till och med orolig för att det ska bli umgängesrätt för exets del. Jag vill inte ha honom i närheten av lilleman. Den människan är inte klok i huvudet och borde aldrig mer få vistas bland folk. Att återanpassa honom till samhället är slöseri med resurser. Problemet är att exet är listig och smart så han kan lura de flesta att allt är bra och att han har bättrat sig. Jag vet att om han får umgås med lilleman så är det en fara för lillemans psykiska, och säkerligen fysiska, hälsa.
Det känns inte heller bra att jag kommer att möta exet öga mot öga igen. Det var ett tag sedan och förra gången skämdes jag så mycket över att jag stannat med honom så länge. Jag tyckte att det var så tydligt när han höll på med sina manipulationstrick. Varför såg jag det inte på samma sätt tidigare? Men egentligen vet jag. Jag tycker bara att det är jobbigt att det behövde ta mig så lång tid att inse. Jag undrar vad han kommer att försöka lyfta för fel hos mig och min familj nu? Undrar om han innerst inne vet att han har gjort fel och att detta bara är en charader för att få sin vilja igenom eller är det kanske så att han är så sjuk att han tror på sina egna lögner. Jag undrar alltid över det. Hur störd är han egentligen?
Jag hoppas att dessa veckor snart är över så att jag kan börja slappna av igen. Just nu är det bara väldigt jobbigt.
Klart slut!
onsdag 30 mars 2011
Jag har blivit fjollig
Jag trodde aldrig att jag skulle bli en sån som planerar hur bröllopet ska se ut innan jag ens förlovat mig. Jag trodde ju inte ens att jag skulle vilja gifta mig någon mer gång.
Men jag har i princip planerat allt. Jag vet vilken klänning jag vill ha, hur skorna ska se ut, var jag vill gifta mig, när jag vill gifta mig, vilka gäster jag ska bjuda, vilka som ska vara tärnor, vilka som ska vara brudnäbbar, ...
Japp, fjollig är vad jag har blivit. Sambon har inte ens friat och jag har redan gjort upp planer. Det blir ju lite dumt om han aldrig friar ;). Enligt honom ska han fria men den biten kan jag tyvärr inte styra så det är bara att vänta och se vad som händer. Otåligt vänta...
Men fjolligheten slutar inte där. Nej då. Jag, som var helt övertygad om att jag inte skulle skaffa fler barn vill jättegärna ha minst en till nu. Jag vet till och med vad han/hon skulle heta :P. Jag har fått namnen godkända av sambon så nu gäller det bara att båda tycker att det är okej att köra.
Tänk vad man kan ändra sig bara man träffar någon man älskar. Jag håller tummarna för att det inte bara är jag som är fjollig utan att sambon också drabbats av samma fjollighet. Han påstår ialla fall att han inte velat gifta sig tidigare men att han vill gifta sig med mig. Han påstår att han inte velat ha barn men att han vill ha barn med mig. Vi får väl se vad som händer. Jag har ialla fall sagt att om han friar så svarar jag ja :).
Klart slut!
Men jag har i princip planerat allt. Jag vet vilken klänning jag vill ha, hur skorna ska se ut, var jag vill gifta mig, när jag vill gifta mig, vilka gäster jag ska bjuda, vilka som ska vara tärnor, vilka som ska vara brudnäbbar, ...
Japp, fjollig är vad jag har blivit. Sambon har inte ens friat och jag har redan gjort upp planer. Det blir ju lite dumt om han aldrig friar ;). Enligt honom ska han fria men den biten kan jag tyvärr inte styra så det är bara att vänta och se vad som händer. Otåligt vänta...
Men fjolligheten slutar inte där. Nej då. Jag, som var helt övertygad om att jag inte skulle skaffa fler barn vill jättegärna ha minst en till nu. Jag vet till och med vad han/hon skulle heta :P. Jag har fått namnen godkända av sambon så nu gäller det bara att båda tycker att det är okej att köra.
Tänk vad man kan ändra sig bara man träffar någon man älskar. Jag håller tummarna för att det inte bara är jag som är fjollig utan att sambon också drabbats av samma fjollighet. Han påstår ialla fall att han inte velat gifta sig tidigare men att han vill gifta sig med mig. Han påstår att han inte velat ha barn men att han vill ha barn med mig. Vi får väl se vad som händer. Jag har ialla fall sagt att om han friar så svarar jag ja :).
Klart slut!
tisdag 22 mars 2011
Nu är det inbokat!
Jag sms:ade min advokat och undrade om vi skulle träffas något för att förbereda inför rättegången i april. Jag fick som svar att hon skulle ringa mig imorgon (skulle förmodligen inte ske om jag inte hört av mig men visst) och att vi skulle ses 7:e april klockan 13. Jag svarade att det passade bra, så nu är det inbokat.
Nu är det bara för mig att vänta till dagen D och se till att vara där. Jag har gjort allt jag kunnat hittills. Skönt att veta på något sätt. Jag slipper orosmomentet med att jag kanske borde gjort något mer.
Nog om rättegången. Tidigare iår kontaktade jag MV-institutionen (Institutionen för matematiska vetenskaper) angående att hämta ut ett slutbetyg. Jag vill gärna få ut en masterexamen men i och med att jag tog examen precis då man höll på att byta till master och kandidat, så fick jag inte möjlighet att ta en kandidatexamen och givetvis inte heller en riktig master. Det ska finnas övergångsregler och jag uppfyller dem nästan. Jag hade hoppats att det skulle gå att lösa det hela i och med att jag trots allt har en hel del kurser i bagaget - bara inom matte och statistik har jag över 200 högskolepoäng! Läraren jag pratade med bad mig återkomma med en detaljerad och tydlig lista över kurser som jag vill ha med i slutbetyget och då skulle vi kunna diskutera vilken examen som är lämplig. Nu har jag sammanställt en sådan lista med kurser jag vill ha på mitt slutbetyg och kontaktat läraren jag pratat med tidigare. Jag hoppas att han svarar: Ja, men det går absolut att ge dig en masterexamen. Du är ju jättebäst. Det framgår av de kurser du läst. Jag håller tummarna hårt för att jag ska få det svaret ;).
Klart slut!
Nu är det bara för mig att vänta till dagen D och se till att vara där. Jag har gjort allt jag kunnat hittills. Skönt att veta på något sätt. Jag slipper orosmomentet med att jag kanske borde gjort något mer.
Nog om rättegången. Tidigare iår kontaktade jag MV-institutionen (Institutionen för matematiska vetenskaper) angående att hämta ut ett slutbetyg. Jag vill gärna få ut en masterexamen men i och med att jag tog examen precis då man höll på att byta till master och kandidat, så fick jag inte möjlighet att ta en kandidatexamen och givetvis inte heller en riktig master. Det ska finnas övergångsregler och jag uppfyller dem nästan. Jag hade hoppats att det skulle gå att lösa det hela i och med att jag trots allt har en hel del kurser i bagaget - bara inom matte och statistik har jag över 200 högskolepoäng! Läraren jag pratade med bad mig återkomma med en detaljerad och tydlig lista över kurser som jag vill ha med i slutbetyget och då skulle vi kunna diskutera vilken examen som är lämplig. Nu har jag sammanställt en sådan lista med kurser jag vill ha på mitt slutbetyg och kontaktat läraren jag pratat med tidigare. Jag hoppas att han svarar: Ja, men det går absolut att ge dig en masterexamen. Du är ju jättebäst. Det framgår av de kurser du läst. Jag håller tummarna hårt för att jag ska få det svaret ;).
Klart slut!
Lilleman magsjuk
Där fick jag för att jag pratat med min mamma (alltså lillemans mormor) och bedyrat hur frisk och kry han är.
Samma dag strax innan fyra ringer de till sambon från dagiset och berättar att lilleman har kräkts. Sambon skyndar dit för att hämta upp honom. Väl på plats får han reda på att lilleman även "bajsat konstigt" (man brukar säga diarré men vem är jag att döma). Precis när de är på väg hem så kräks lilleman ner sina överdragsbyxor samt sambons byxor. Han ska nog vara hemma tills han är kräkfri i 2 dagar konstaterar sambon. Låter som ett klokt beslut tyckte jag.
När jag kommit hem från jobbet berättade sambon att lilleman varit så trött. Han hade lagt sig direkt i sängen och somnat. Han hade inte ens hälsat på sin storebror, som han älskar jättemycket. Då är det riktigt illa! Strax efteråt vaknade lilleman och jag gick in till honom. Han pekar på sängen och säger: Vatte! Vatte!
Det visar sig att han har spytt ner sin pyjamas, kudden, täcket och nallen (Åh, vad glad jag är över att vi har installerat vår tvättmaskin nu). Jag tror inte att lilleman förstod riktigt vad det var som hände. Han har inte spytt sedan han var pytteliten bebis och det är ju mer än 1,5 år sedan nu. Nu är lilleman en stor pojke på snart 2 år.
Sambon valde att stanna hemma från jobbet inatt och det var mycket uppskattat. Om lilleman hade blivit sämre hade det varit jättejobbigt att ta hand om både honom och kelsjuka Smellis. Nu verkar det som tur är att lilleman är på bättringsvägen. Inget kräks i sängen inatt i alla fall. Men han blir hemma i några dagar ändå för säkerhets skull. Det är nog inte så populärt att sprida kräksjukan vidare på dagis.
Klart slut!
Samma dag strax innan fyra ringer de till sambon från dagiset och berättar att lilleman har kräkts. Sambon skyndar dit för att hämta upp honom. Väl på plats får han reda på att lilleman även "bajsat konstigt" (man brukar säga diarré men vem är jag att döma). Precis när de är på väg hem så kräks lilleman ner sina överdragsbyxor samt sambons byxor. Han ska nog vara hemma tills han är kräkfri i 2 dagar konstaterar sambon. Låter som ett klokt beslut tyckte jag.
När jag kommit hem från jobbet berättade sambon att lilleman varit så trött. Han hade lagt sig direkt i sängen och somnat. Han hade inte ens hälsat på sin storebror, som han älskar jättemycket. Då är det riktigt illa! Strax efteråt vaknade lilleman och jag gick in till honom. Han pekar på sängen och säger: Vatte! Vatte!
Det visar sig att han har spytt ner sin pyjamas, kudden, täcket och nallen (Åh, vad glad jag är över att vi har installerat vår tvättmaskin nu). Jag tror inte att lilleman förstod riktigt vad det var som hände. Han har inte spytt sedan han var pytteliten bebis och det är ju mer än 1,5 år sedan nu. Nu är lilleman en stor pojke på snart 2 år.
Sambon valde att stanna hemma från jobbet inatt och det var mycket uppskattat. Om lilleman hade blivit sämre hade det varit jättejobbigt att ta hand om både honom och kelsjuka Smellis. Nu verkar det som tur är att lilleman är på bättringsvägen. Inget kräks i sängen inatt i alla fall. Men han blir hemma i några dagar ändå för säkerhets skull. Det är nog inte så populärt att sprida kräksjukan vidare på dagis.
Klart slut!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
