Lilleman magsjuk

Där fick jag för att jag pratat med min mamma (alltså lillemans mormor) och bedyrat hur frisk och kry han är.

Samma dag strax innan fyra ringer de till sambon från dagiset och berättar att lilleman har kräkts. Sambon skyndar dit för att hämta upp honom. Väl på plats får han reda på att lilleman även "bajsat konstigt" (man brukar säga diarré men vem är jag att döma). Precis när de är på väg hem så kräks lilleman ner sina överdragsbyxor samt sambons byxor. Han ska nog vara hemma tills han är kräkfri i 2 dagar konstaterar sambon. Låter som ett klokt beslut tyckte jag.

När jag kommit hem från jobbet berättade sambon att lilleman varit så trött. Han hade lagt sig direkt i sängen och somnat. Han hade inte ens hälsat på sin storebror, som han älskar jättemycket. Då är det riktigt illa! Strax efteråt vaknade lilleman och jag gick in till honom. Han pekar på sängen och säger: Vatte! Vatte!
Det visar sig att han har spytt ner sin pyjamas, kudden, täcket och nallen (Åh, vad glad jag är över att vi har installerat vår tvättmaskin nu). Jag tror inte att lilleman förstod riktigt vad det var som hände. Han har inte spytt sedan han var pytteliten bebis och det är ju mer än 1,5 år sedan nu. Nu är lilleman en stor pojke på snart 2 år.

Sambon valde att stanna hemma från jobbet inatt och det var mycket uppskattat. Om lilleman hade blivit sämre hade det varit jättejobbigt att ta hand om både honom och kelsjuka Smellis. Nu verkar det som tur är att lilleman är på bättringsvägen. Inget kräks i sängen inatt i alla fall. Men han blir hemma i några dagar ändå för säkerhets skull. Det är nog inte så populärt att sprida kräksjukan vidare på dagis.

Klart slut!