Jag går på något som kallas Utväg. Det är en kommunal verksamhet i västra götaland som riktar sig till kvinnor, barn och män i våldsrelationer. Det är menat att hjälpa dem ur våldet och - om det går - återuppbygga en hälsosam relation. Utväg är frivillig och gratis (nåja, man betalar ju via skatten). Jag går, kanske inte helt otippat, på verksamheten som riktar sig till kvinnor som har levt i en våldsrelation. Jag går en gång i veckan under 16 veckor och vid varje tillfälle tas det upp och diskuteras kring ett nytt tema. Allt kretsar kring våld, relation, vad som är "normalt" och vad som inte är det, psyke mm. Jag går i en grupp om ca 5 andra kvinnor som alla har råkat ut för någon form av våld i sin tidigare relation.
Jag har hittills gått 4 gånger och jag rekommenderar det starkt till alla som har det svårt. Här kan man spana mer på vad Utväg är för något.
Från början kände jag mig lite löjlig och fjantig som satt där tillsammans med de andra. Hur kan det här hjälpa, tänkte jag i mitt stilla sinne. Men jag samlade mig turligt nog och gav det hela en chans. Det var bra att jag gjorde det. Jag känner att jag får mer och mer förståelse för hur mycket jag har inombords som jag behöver prata om och hur bra det är att få perspektiv på saker och ting. Först nu får jag verkligen veta vem det var som egentligen var dum i huvudet.
Jag går dit varje torsdag. Den här torsdagen pratade vi om hur varje individ behöver ha sitt eget livsrum och hur man i en sund relation delar sitt livsrum med sin partner och växer av detta och får ut mer av tillvaron och mår bra tillsammans. I en sjuk relation tar den ena parten över (nu pratar vi enbart om hur en man misshandlar en kvinna men det kan ju vara tvärtom också) helt och kväver livsrummet för den andra partnern. Vi pratade om på vilket sätt vi blev kvävda, vad som fick oss att bryta oss ur det och säga att det var nog och vad vi gör för att bygga upp vårt livsrum igen. Det var intressant att höra hur likt det var för oss alla, trots att vi har haft olika män med olika bakgrund, religion och härkomst. Psykopater har inget land.
En av kvinnorna sa något väldigt fint idag. Hon sa:
"Jag måste fylla ut för annars missar jag resten. Och jag vill inte missa resten."
Klart slut!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar